Författare: Petra Francke

Drömmen om en mänsklig robot

Christian Balkenius, professor i kognitionsvetenskap

Onsdagen den 24 november, kl. 18.00 i LUX aula, Helgonavägen 3, Lund

Drömmen om en maskin som kan efterlikna olika mänskliga förmågor har stimulerat uppfinningar i flera hundra år, från tidiga automater med enkla rörelser, till de första mekaniska räknemaskinerna. Tidiga försök att efterlikna människor i maskiner fokuserade ofta på bara en aspekt, som utseende, rörelse eller beräkningsförmåga. På samma sätt har forskning inom artificiell intelligens till stor del koncentrerat sig på begränsade och väldefinierade problem.

 Vid början av nittonhundratalet började forskare att intressera sig för att försöka efterlikna hjärnans sätt att fungera. Detta ledde till både de första datorerna, till mer biologiskt förankrade modeller av intelligens och till de första självlärande systemen. Under många år fanns det en skiljelinje mellan de som försökte konstruera intelligenta maskiner utifrån logiska principer och de som ville efterlikna hjärnans konstruktion. Först när området transformerats som ett resultat av snabbare datorer och större datamängder har denna konflikt tonats ner och de olika teknikerna ses numera mer som en palett av möjligheter att användas efter behov. 

 Vi står idag inför en revolution inom AI och robotik. Inte för att vi kommer att få superintelligenta maskiner de närmsta årtiondena, utan för att vi kommer att få maskiner som är tillräckligt intelligenta för att de ska göra en avgörande skillnad för samhället. Utvecklingen inom artificiell intelligens och robotik har också satt många frågor om vad som är unikt mänskligt under lupp. Kan en maskin utveckla intelligens på en mänsklig nivå? Kan en robot bli så lik en människa att man inte kan se skillnad? 

Plötsligt har frågan om hur en robot ska se ut blivit relevant igen.

Välkomna!

Styrelsen

OBS! Årsboken 2021 Men Lundagård lever! 100-årsboken om Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning 1920–2020 kan avhämtas under timmen före mötet.

Inbjudan till en icke-botanisk vandring i Botan      14 september 2021 kl 17.00

Kära medlemmar, efter ett långt pandemiuppehåll hoppas Sällskapet äntligen kunna ordna fysiska träffar igen under hösten, nu när alla har haft möjlighet att vaccinera sig. 

Den 14 september inleder vi höstens program med en icke-botanisk vandring i Botaniska trädgården. Vi hoppar således över växter, buskar och träd och koncentrerar oss på Botans byster, sfinxer och minnesmärken, som alla har någon universitetshistorisk anknytning. Vi delar upp oss i grupper som vandrar mellan sju stationer, där vi får en dos snabbhistoria vid varje station.

Program

17.00   Samling vid Botaniska museets baksida, Östra Vallgatan 18 (brun tegelbyggnad mitt emot Malmö Nation, in mot trädgården). 

Vi delar in oss i sju grupper med max 15 deltagare i varje. Varje grupp leds till olika stationer av en gruppledare. Vid varje station finns en föredragshållare som håller ett föredrag på max sju minuter.

Cirka 18.45   Samtliga grupper har avverkat alla stationer och är tillbaka vid Botaniska museet där det serveras förfriskningar (vin och alkoholfritt alternativ, snacks och godis) och ges tillfälle till mingel.

Passa också på att hämta Sällskapets årsbok Men Lundagård lever. 

Anmälan: Senast den 9 september till inga.elding@bahnhof.se  

Vi ämnar hålla vandringen även vid lättare regn, så klä er efter väderleken.

Väl mött!

Hämtning av årsböcker

Den som inte har möjlighet att hämta årsboken Men Lundagård lever vid Botanvandringen kan hämta den på Studentinfo på bottenplan på Akademiska Föreningen, Sandgatan 2, från och med den 20 september. Öppet vardagar kl 9.00–18.00.

Övrigt höstprogram

Sällskapet planerar även för ett traditionellt medlemsmöte med föredrag i november. Vi återkommer med ytterligare information om detta när det närmar sig.

Övergång till mejl

Sällskapet kommer huvudsakligen att kommunicera via mejl framöver. Om du inte redan har meddelat Sällskapet din mejladress, eller har ändrat den, kontakta inga.elding@bahnhof.se

Önskar du även i fortsättning att alltid bli kontaktad via brev så meddela detta till: Lunds universitetshistoriska sällskap, c/o Universitetsposten, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund

Varma sensommarhälsningar,

Styrelsen för Lunds universitetshistoriska sällskap

 

Kära medlemmar i Universitetshistoriska sällskapet!

Denna egendomliga vinter har övergått i vår och vi börjar väl alla se fram emot vaccinationen – för oss själva och andra. Några av oss har redan fått åtminstone den första sprutan. Det har gett hopp om att kunna återuppta våra medlemsmöten under våren som brukligt, ett hopp som dock grusats av det försämrade pandemiläget och de förlängda restriktionerna.

Men ”the show must go on”. Styrelsen har fortsatt att sammanträda via zoom och planera för våren. Alltså kallar vi till ett korrespondensårsmöte även i år med slutdatum den 30 april. Kallelsen till årsmötet bifogas och samtliga handlingar anslås på universitetets officiella anslagstavla och Sällskapets hemsida senast den 15 april samt skickas ut digitalt till alla medlemmar som lämnat sin e-postadress till inga.elding@bahnhof.se

Tack vare ”ny teknik” (som inte längre är så ny) kan vi inbjuda till ett digitalt medlemsmöte tisdagen den 4 maj kl. 19.00. Universitetets arkivarie, Fredrik Tersmeden, håller då ett underhållande föredrag via zoom med titeln Bland kjortlar, talarer, frackar, hattar och mössor – Om akademiska högtidsdräkter vid Lunds universitet. Efter föredraget ges tillfälle till frågor. Man deltar genom att senast den 2 maj anmäla sig till Fredrik på hans e-postadress: fredrik.tersmeden@legal.lu.se Den som anmält sig får därefter ett svar från Fredrik som innehåller en länk till zoom-mötet. Klicka på denna länk strax innan mötet börjar, så sker anslutning till föredraget via zoom. (Om man inte fått länken senast dagen före föredraget, så bör man leta i sin ”skräppost”!)

Tidigt i höst planerar Sällskapet att arrangera en icke-botanisk vandring i Botaniska trädgården. Vi delar upp oss i grupper och vandrar mellan byster, sfinxer och minnesmärken och får en dos snabbhistoria vid varje station – och förfriskningar när vi går i mål! Ytterligare information kommer när det närmar sig. Denna intressanta vandring hade vi hoppats kunna erbjuda redan i maj, men de fortsatta restriktionerna tvingar oss att skjuta på den till hösten.

Utdelningen av årsboken 2021 Men Lundagård lever! 100-årsboken om Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning 1920–2020 hade vi också tänkt genomföra i maj. Det blir nu i stället till hösten i samband med vandringen i Botan. Vi bör då vara något skyddade genom vaccination och restriktionerna torde ha lättat, även om pandemin inte gett upp.

Till sist glöm inte att skicka din e-postadress till registeransvarig inga.elding@bahnhof.se om du inte redan gjort det.

Med varma hälsningar och önskan om god hälsa och en vacker vår!

Styrelsen för Lunds universitetshistoriska sällskap

Välkommen att delta i årsmötet genom att skicka din röst per post till LUHS, c/o Gunnel Holm, Kansli HT, LUX, Lunds universitet, Box 192, 221 00 Lund.

Din röst ska vara oss tillhanda senast den 30 april kl. 24.00!

Skriv ut denna pdf och fyll i dina val.

Förslag till dagordning

9. Årsmötets öppnande
10. Fråga om årsmötets stadgeenliga sammankallande.  
11. Godkännande av dagordningen.
12. Utseende av två rösträknare,  vilka jämte ordförande skall justera protokollet. Förslag: Eva-Lisa Johannesson och Lars Ivar Elding.
13. Styrelsens verksamhetsberättelse för 2020.
14. Ekonomisk årsredovisning för 2020.
15. Revisionsberättelse och fastställande av bokslut.
16. Budget för 2021.
17. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen.
18. Val av ordförande i föreningens styrelse för ett år. Valberedningens förslag: Ulf Körner (omval)
19. Val av sju (7) stycken styrelseledamöter för närmaste tvåårsperioden. Valberedningens förslag: omval av Boel Billgren, Inga Elding, Lars Haikola, Thomas Kaiserfeld, Göran Larsson samt Peter Nilsson-Ehle. Birgit Segner har avböjt omval. Nyval: Göran Bucht.
20. Val av två revisorer jämte suppleanter. Ann-Kristin Mattsson och Hans Ryde har båda avböjt omval. Valberedningens förslag: Klas Odeskog och PG Nilsson. Suppleanter: Klemens Ganslandt och Nils Dencker.
21. Val av tre ledamöter i valberedningen. Hittillsvarande valberedning, Charlotte Erlanson-Albertsson, Göran Bexell och Lynn Åkesson, har förklarat sig villig att fortsätta.
22. Fastställande av årsavgift för 2022. Styrelsens förslag: oförändrat 200 kr.
23. Årsmötets avslutande    

Kära medlemmar i Universitetshistoriska sällskapet!

Vi närmar oss årets slut och det kan vara tid för en kort tillbakablick på denna annorlunda höst och de tankar vi har för Sällskapets räkning framöver.

I mitten av oktober kunde vi i vackert väder ordna ett intressant och välbesökt utomhusmöte, då Hjördis Kristenson gav oss en spännande inblick i de olika skedena av Skissernas byggnadshistoria, där varje tillbyggnad väl speglar sin tid och dess arkitektur. Läs mer här.

Under oktober månad kunde vi också genomföra Sällskapets försenade korrespondensårsmöte, som avslutades med rösträkning den 29 oktober. Deltagandet var ungefär lika stort som vid våra ”vanliga” årsmöten: 110 personer godkände styrelsens rapporter, beviljade styrelsen ansvarsfrihet och biföll valberedningens olika förslag. Ny i styrelsen blev Petra Francke, efter Maria Lindh, som avsagt sig uppdraget. Protokoll och övriga handlingar finns här.

Vid oktobermötet tillkännagavs att Lunds universitetshistoriska sällskaps pris år 2020 tilldelas docenten i idé- och lärdomshistoria Håkan Håkansson (UB). Genom digitalisering, presentationer och information har han gjort Ravensbrückarkivet känt och tillgängligt såväl i Lund som långt utanför Lunds universitets och Sveriges gränser. Läs mer här.

Årsboken 2021 har titeln Men Lundagård lever! 100-årsboken om Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning 1920–2020. Redaktörer är Anna Alsmark, Katarina Bernhardsson, Per Lindström, Yens Wahlgren och ett tiotal f.d. aktiva från olika generationer av Lundagård. Formgivare är Petter Lönegård. På grund av de skärpta restriktionerna (max. 8 personer vid samling) måste vi vänta med att dela ut årsboken tills senare under våren. Men vi vill ändå påminna om att det är dags att betala medlemsavgiften för 2021 (200 kr). Här hittar du mer information om hur du betalar: Inbetalningskort för medlemsavgift 2021

Om du ännu inte har hämtat årsboken 2020, Skissernas Museum – arkitektur, plats, process av Hjördis Kristenson, kan du fortfarande göra detta på Skissernas Museum mot uppvisande av kvittot på årsavgiften 2020.

Styrelsen håller numera sina möten digitalt och överväger att till våren eventuellt ordna ett digitalt medlemsmöte förutom ett utomhusmöte. Ett utomhusmöte, liksom vår sedvanliga resa, är dock helt beroende av pandemins utveckling.

Till sist vill vi påminna dem som inte fick ett e-postbrev från oss i oktober att skicka sin e-postadress till registeransvarig inga.elding@bahnhof.se

Med varma hälsningar och önskan om

En God Jul och Ett Gott Nytt År!

Lev väl och tag hand om er!

Styrelsen för Lunds universitetshistoriska sällskap

Lunds universitetshistoriska sällskap tilldelar Håkan Håkansson sällskapets pris på 20 000 kronor för hans insatser att genom digitalisering, presentationer och information göra Ravensbrückarkivet känt och tillgängligt såväl i Lund som långt utanför Lunds universitets och Sveriges gränser.

Håkan Håkansson är docent i idé- och lärdomshistoria och är verksam vid Universitetsbiblioteket i Lund.

Ravensbrückarkivet är ett världsunikt arkiv med 500 djupintervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück och andra liknande läger under andra världskriget. Arkivet består också av fotografier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor från lägret. Den 20 oktober 2017 öppnades webbportalen med det digitaliserade arkivet för både forskare och privatpersoner som söker efter information om anhöriga, och det fick genast stor internationell uppmärksamhet.

Efter en vår av idel coronainställda medlemsmöten kunde ett fyrtiotal av Sällskapets medlemmar (och en hund) samlas den 15 oktober för en uppskattad utomhusvisning av Skissernas Museums arkitektur. I flödande höstsol guidade docent Hjördis Kristenson, som även har skrivit sällskapets årsbok ”Skissernas Museum – arkitektur, plats, process”, runt de sex byggnader från olika epoker som idag utgör museet. Hon kunde även berätta personliga minnen från när hon som ny student 1957 för första gången mötte museets upphovsman, konstprofessor Ragnar Josephson, som stod i dörren till det dåvarande museet och tog alla studenter i hand.