Drömmen om en mänsklig robot
Christian Balkenius, professor i kognitionsvetenskap
Onsdagen den 24 november, kl. 18.00 i LUX aula, Helgonavägen 3, Lund
Drömmen om en maskin som kan efterlikna olika mänskliga förmågor har stimulerat uppfinningar i flera hundra år, från tidiga automater med enkla rörelser, till de första mekaniska räknemaskinerna. Tidiga försök att efterlikna människor i maskiner fokuserade ofta på bara en aspekt, som utseende, rörelse eller beräkningsförmåga. På samma sätt har forskning inom artificiell intelligens till stor del koncentrerat sig på begränsade och väldefinierade problem.
Vid början av nittonhundratalet började forskare att intressera sig för att försöka efterlikna hjärnans sätt att fungera. Detta ledde till både de första datorerna, till mer biologiskt förankrade modeller av intelligens och till de första självlärande systemen. Under många år fanns det en skiljelinje mellan de som försökte konstruera intelligenta maskiner utifrån logiska principer och de som ville efterlikna hjärnans konstruktion. Först när området transformerats som ett resultat av snabbare datorer och större datamängder har denna konflikt tonats ner och de olika teknikerna ses numera mer som en palett av möjligheter att användas efter behov.
Vi står idag inför en revolution inom AI och robotik. Inte för att vi kommer att få superintelligenta maskiner de närmsta årtiondena, utan för att vi kommer att få maskiner som är tillräckligt intelligenta för att de ska göra en avgörande skillnad för samhället. Utvecklingen inom artificiell intelligens och robotik har också satt många frågor om vad som är unikt mänskligt under lupp. Kan en maskin utveckla intelligens på en mänsklig nivå? Kan en robot bli så lik en människa att man inte kan se skillnad?
Plötsligt har frågan om hur en robot ska se ut blivit relevant igen.
Välkomna!
Styrelsen
OBS! Årsboken 2021 Men Lundagård lever! 100-årsboken om Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning 1920–2020 kan avhämtas under timmen före mötet.